oj, ja nu är det verkligen nytt år. 2015 gick fort trots att det har bestått av en blandad kompott av händelser.

Den 1 januari 2015 vaknade jag upp och hade inte en aning om vad som väntade mig det kommande året. Det kan vara både skrämmande och en tjusning att aldrig veta vad vi har framför oss i livet. Att det skulle bli ett år med sjukdomar och dödsfall bland nära och kära hade jag då ingen aning om. Det starkaste minnet är ändå att min älskade morfar och farmor lämnade oss. Farmor var min stora förebild och fanns alltid vid min sida. Hon lärde mig att allt är möjligt i livet och att oavsett framgång stå med båda fötterna på jorden. Jag kommer att sakna henne enormt mycket men har samtidigt så många härliga minnen från vår tid tillsammans som jag alltid kan plocka fram. Känslan av att förlora sin bästa vän sticker fortfarande i mig.
Arbetsmässigt blev det ett bra år med många nya och roliga uppdrag. Jag avslutade ett jobb och började ett helt annat jobb där jag inte alls visste vad jag hade att förvänta mig. Som tur va visade det sig att jag klarade av det jobbet rätt bra, jag fick till och med chansen att prova jobba i en annan hall och att se 2 chefer så nöjda värmer mitt hjärta. På köpet fick ja en hel hög med goa arbetskamrater och en helt underbar chef.

Cyklingen har tagit upp stor del av det senaste året, plötsligt var jag med i en klubb och kunde äntligen börja träna med fler likasinnade med lika stor passion för cyklandet som jag.
I våras tog jag mig till Motala för att cykla Halvvättern på 15 mil, vilket är mitt första "riktiga" lopp och dessutom det längsta och mest krävande pga väderförhållandena.
Där fick jag verkligen kämpa och tänka om. Ville jag vara den som gav upp eller den som kämpade. Jag valde att kämpa. jag tog mig i mål, som kanske den stoltaste, och om jag inte var det, så kändes det ändå som en seger för mig.
Cyklandet har hjälpt mig på så många plan. Att ta cykeln och bara cykla bort, trampa hårt och känna vinddraget blev som min räddning när vardagen kändes jobbig. Aldrig har jag känt sådan frihet som jag gör på cykeln. Har ni aldrig cyklat i 50 km/h i utförsbacke förstår ni nog inte vad jag menar. Känslan är så underbar!

Året har också bjudit på många nya vänner, en gammal kontakt har återupptagits och oj, vad jag saknat dig! ( läser du detta är jag säker på att du förstår att det är dig jag menar, A <3 )

Tårar, svek, saknad, glädje, frihet och lycka får sammanfatta mitt 2015.
Nu ser jag fram emot ett 2016 fyllt med nya upplevelser, glädje och skratt, och till alla er, tack för det gångna året.