Livet som inte fick en chans att leva.
Idag har jag alltså gjort min abort. Vet inte riktigt hur jag ska börja förklara det. De flesta vet säkert hur en medicinsk abort går till, i snabba drag alltså, smärtstillande som man sväljer och sedan 4 små tabletter som man får stoppa upp i fiffin. Efter ca en halvtimme-timme kommer allt igång och det börjar blöda ut.
Iaf, var sjukt nervös igårkväll. Har frågat en del människor jag känner som gjort abort och alla berättar olika saker om allt från blödningarna, till storleken på piller till smärtan de känner. Det har varit svårt att bilda en uppfattning om vad som skulle hända. Och i vilket fall så är det ju inget trevligt ingrepp, det visste jag ju redan sedan innan.
Gick iaf och la mig ganska sent för kunde inte sova. För den delen mådde jag illa redan innan efter att ha fått den första tabletten på söndagen. Gick upp och käkade frukost och åkte sedan till sjukhuset med Anna. Skulle vara där redan halv 9. Blev incheckad och fick sedan ett eget rum att vara i. Ganska fint faktiskt och med stora fönster med utsikt. Egen tv, dock hade de bara barnkanalen så det är vad vi tittat på från 8.30-17.00 hahah
Fick mina första tabletter vid 9 och sedan var jag tvungen att ligga ner i sängen i minst en timme innan jag fick resa på mig. antagligen eftersom att pillerna i fiffin inte skulle trilla ut eller något. Ingen aning. Fick även typ klisterlappar på magen nere vid livmodern som sedan var kopplade till en apparat. Elektroderna skickade ut stötar in i magen som gjorde så att kroppen själv började producera smärtstillande. Det var lite obehagligt i början men funkade jättebra när jag verkligen hade jätteont.
Efter en timme var jag och Anna och gick ett varv på avdelningen och ssen var det som om en propp lossnade. Allt kom på en gång. Både blod och smärta. Det kändes bokstavligen som om någon hade kört över mig med en ångvält och sedan backat över mig en gång till. Fick in mer smärtstillande, både "vanliga" men lite starkare och rena morfin tabletter. Verkligen skönt när de började verka och hjälpa mot den grymma smärtan i magen.
Allt flöt på som det skulle tills plötsligt blödningarna slutade och det endast efter 2 timmar. fick kallat på barnmorskan så fick dubbel dos med piller igen. Gick ca en halvtimme och sedan släppte proppen igen och jag fick så ont i magen samtidigt samtidigt som bokstavligen hela insidan av min livmoder kom ut. Inte trevligt!
Men jag fick iaf fler piller, vilket också innebar mer smärtstillande medicin i form av morfin. Detta måste varit den första pillan morfin, det tog ca en kvart efter jag ätit den och sedan slocknade jag. Den känslan var så underbar haha!
gick ett par fler varv på avdelningen och sedan pågick det hela fram tills klockan 5 när jag fick gå hem. Efter att jag fått andra omgången tabletter skulle de sväljas istället för att sättas upp i fiffin vilket jag tyckte var sjukt konstigt. Liksom, konstigt piller där det kvittar om man äter det eller sätter upp dem där..hm. Fick världens halsbränna och jävligt ont i halsen efter pillerna iaf. Trodde läkaren gett mig fel och att mina tarmar och magsäck var på väg att trilla ut istället...kändes som det iaf haha..
Fick iaf gå hem runt 5 vilket var ganska skönt trots allt. sovit ett par timmar där under dagen de gånger jag fått morfin, något märkligt men underbart med dem. Kroppen känns nu helt förstörd. Ont i magen nu när sista morfinen har släppt och känns som en ordentligt stor mensvärk. Huvudet känns 40 kg tungt och känner mig lite dåsig men antar att det är pga den höga dos med smärtstillande jag fick. kroppen är helt slut och skulle nog kunna beskriva känslan som att hela innehållet i kroppen vänts ut och in..
Jag är, trots smärtor och ofräschhet under dagen nöjd. Så nöjd man kan vara under omständigheterna. Personalen var jättetrevlig och barnmorskan jag hade var jättegossig och mammig som bara den. Kändes att hon verkligen brydde sig s det kändes jättebra.
Även jättetack till min kära syster yster Anna som följde med in och höll mig sällskap under dagen.
Nu väntar snart hämtepizza, mys i soffan, lite mer smärtstillande och en bra film. Imorgon är det ny dag och nya tag!
~Livet som inte fick en chans att leva. Mitt liv. Mitt barn.
Iaf, var sjukt nervös igårkväll. Har frågat en del människor jag känner som gjort abort och alla berättar olika saker om allt från blödningarna, till storleken på piller till smärtan de känner. Det har varit svårt att bilda en uppfattning om vad som skulle hända. Och i vilket fall så är det ju inget trevligt ingrepp, det visste jag ju redan sedan innan.
Gick iaf och la mig ganska sent för kunde inte sova. För den delen mådde jag illa redan innan efter att ha fått den första tabletten på söndagen. Gick upp och käkade frukost och åkte sedan till sjukhuset med Anna. Skulle vara där redan halv 9. Blev incheckad och fick sedan ett eget rum att vara i. Ganska fint faktiskt och med stora fönster med utsikt. Egen tv, dock hade de bara barnkanalen så det är vad vi tittat på från 8.30-17.00 hahah
Fick mina första tabletter vid 9 och sedan var jag tvungen att ligga ner i sängen i minst en timme innan jag fick resa på mig. antagligen eftersom att pillerna i fiffin inte skulle trilla ut eller något. Ingen aning. Fick även typ klisterlappar på magen nere vid livmodern som sedan var kopplade till en apparat. Elektroderna skickade ut stötar in i magen som gjorde så att kroppen själv började producera smärtstillande. Det var lite obehagligt i början men funkade jättebra när jag verkligen hade jätteont.
Efter en timme var jag och Anna och gick ett varv på avdelningen och ssen var det som om en propp lossnade. Allt kom på en gång. Både blod och smärta. Det kändes bokstavligen som om någon hade kört över mig med en ångvält och sedan backat över mig en gång till. Fick in mer smärtstillande, både "vanliga" men lite starkare och rena morfin tabletter. Verkligen skönt när de började verka och hjälpa mot den grymma smärtan i magen.
Allt flöt på som det skulle tills plötsligt blödningarna slutade och det endast efter 2 timmar. fick kallat på barnmorskan så fick dubbel dos med piller igen. Gick ca en halvtimme och sedan släppte proppen igen och jag fick så ont i magen samtidigt samtidigt som bokstavligen hela insidan av min livmoder kom ut. Inte trevligt!
Men jag fick iaf fler piller, vilket också innebar mer smärtstillande medicin i form av morfin. Detta måste varit den första pillan morfin, det tog ca en kvart efter jag ätit den och sedan slocknade jag. Den känslan var så underbar haha!
gick ett par fler varv på avdelningen och sedan pågick det hela fram tills klockan 5 när jag fick gå hem. Efter att jag fått andra omgången tabletter skulle de sväljas istället för att sättas upp i fiffin vilket jag tyckte var sjukt konstigt. Liksom, konstigt piller där det kvittar om man äter det eller sätter upp dem där..hm. Fick världens halsbränna och jävligt ont i halsen efter pillerna iaf. Trodde läkaren gett mig fel och att mina tarmar och magsäck var på väg att trilla ut istället...kändes som det iaf haha..
Fick iaf gå hem runt 5 vilket var ganska skönt trots allt. sovit ett par timmar där under dagen de gånger jag fått morfin, något märkligt men underbart med dem. Kroppen känns nu helt förstörd. Ont i magen nu när sista morfinen har släppt och känns som en ordentligt stor mensvärk. Huvudet känns 40 kg tungt och känner mig lite dåsig men antar att det är pga den höga dos med smärtstillande jag fick. kroppen är helt slut och skulle nog kunna beskriva känslan som att hela innehållet i kroppen vänts ut och in..
Jag är, trots smärtor och ofräschhet under dagen nöjd. Så nöjd man kan vara under omständigheterna. Personalen var jättetrevlig och barnmorskan jag hade var jättegossig och mammig som bara den. Kändes att hon verkligen brydde sig s det kändes jättebra.
Även jättetack till min kära syster yster Anna som följde med in och höll mig sällskap under dagen.
Nu väntar snart hämtepizza, mys i soffan, lite mer smärtstillande och en bra film. Imorgon är det ny dag och nya tag!
~Livet som inte fick en chans att leva. Mitt liv. Mitt barn.
Kommentarer
ida Eriksson säger:
Varför abort??
Trackback